För några dagar sedan publicerades ett delbetänkande från “Kommitten för cirkulär migration och utveckling (SOU 2010:40) med ny syn på migrationsfrågorna och en helt ny statistik över migrationen publicerades. Fokus är satt på migrationens utvecklingspotential, och hur detta kan stärkas, såväl i migranternas hemländer som i Sverige.

Utredningen är spännande läsning, det är ett nytt synsätt som introduceras. Föga överraskande har media totalt missat att uppmärksamma utredningen!

Utredningen har letts av miljöpartiets Mikaela Valtersson, men alla partier är representerade i denna parlamentariska utredning. Slutbetänkandet kommer till våren.

Utvecklingspotential
Utredningen menar att migrationen har en generell utvecklingspotential.
Det är alltså inget snävt invandrings- eller asylperspektiv i den här utredningen – definitionen av en “cirkulärmigrant” är en person som flyttat två gånger över nationsgränsen. Av Sveriges 9,3 miljoner invånare är det 3 procent, 283.400 personer som flyttat minst två gånger över nationsgränsen.
En stor del av dessa är personer födda i Sverige, som flyttat ut något år för studier eller arbete, och sedan kommit tillbaka.
De flesta invandrare, eller utrikes födda som man säger, 14 procent totalt av Sveriges befolkning, flyttar ju bara en gång. Men särskilt intressant grupp för utredningen är personer som är utrikes födda, som därefter flyttat från Sverige och flyttat tillbaka igen, totalt 81.000 personer.

GöteborgsInitiativet
Utedningen har samlat information från företag men också idéella organisationer som är verksamma inom detta fält. GöteborgsInitiativets verksamhet för migration omnämns på flera ställen i utredningen.

Sociala remitteringar
Utredningen studerar hur migranterna bidrar till utveckling, överallt där migranterna vistas. Det handlar om kunskapsöverföring, men också överföring av socialt kapital. Utredningen gör en speciell jämförelse – det är ju ett välkänt fenomen att de flesta människor som kommit till Sverige och andra länder från krig och fattigdom bidrar med stora summor pengar till släkt och nära, men också för att starta företag och främja utveckling. Detta kallas remitteringar. Utredningen pekar också på att det finns en annan form av remitteringar, som man kallar sociala remitteringar – dvs. att värderingar och idéer överförs genom migranterna.

Lämnat landet
Den totala summan över personer som återflyttar till sina hemländer, som tagits fram av utredningen är också väldigt intressant. Totalt är det 169.500 utrikes födda personer som under en tid bott i Sverige och sedan år 2000 lämnat landet. Frivillig återvandring som det snävt definieras är alltså bara en väldigt liten bråkdel av migrationen från Sverige av utrikes födda.

Äldre invandrare
Utredningen skriver att det är få äldre som gjort en cirkulär migration i den meningen att man passerat nationsgränsen två gånger. Man har räknat ut att antalet utrikes födda totalt i befolkningen, som pensioneras inom ett par år är cirka 365.000 personer, och kallar dessa för “potentiella cirkulärmigranter”. Det innebär att utredningen i sitt fortsatta arbete kommer att titta på om man kan underlätta för dessa personer att vistas i hemlandet med den pension från Sverige som man har rätt till. Nästan hela denna grupp av äldre har varit så pass länge i Sverige att de är svenska medborgare.
Överhuvudtaget kännetecknas utredningen av ett positivt synsätt på migration, som är välgörande.
Målsättningen med utredningen, är att röja undan hinder för migration, och att därigenom stödja utveckling!

2010-06-09
Tomas Magnusson
Verksamhetschef, GöteborgsInitiativet